Vad innebär det att revisorn har tystnadsplikt?
En revisor får inte till en enskild aktieägare eller till någon utomstående obehörigen lämna upplysningar om sådana bolagets angelägenheter som han eller hon får kännedom om vid fullgörandet av uppdraget som revisor, om det kan vara till skada för bolaget om uppgiften röjs (9 kap. 41 § aktiebolagslagen [2005:551], ABL).
Denna begränsning av rätten att lämna information till ett aktiebolags olika intressenter kompletteras av 26 § revisorslagen (2001:883) där det anges att en revisor inte får obehörigen röja uppgifter som revisorn har fått i sin yrkesutövning.
Av de nämnda bestämmelserna följer att tystnadsplikten inte gäller i de fall där revisorn har en skyldighet att lämna uppgifter. Tystnadsplikten gäller alltså inte för upplysningar som revisorn ska lämna i revisionsberättelsen, när revisorn är skyldig att göra anmälan till åklagare eller när det föreligger en skyldighet att rapportera till Finansinspektionen.
Revisorn måste dock beakta sin tystnadsplikt om han eller hon vill utöva rätten att i revisionsberättelsen lämna andra upplysningar som han eller hon anser bör komma till aktieägarnas kännedom (9 kap. 35 § ABL). Revisorn är också skyldig att lämna bolagsstämman de upplysningar som stämman begär, om det inte skulle vara till väsentlig skada för bolaget (9 kap. 45 § ABL).